Nuläget: AI i svensk skola 2025-2026

AI är redan en del av skolans verklighet, ibland utan att vi tänker på det. Stavningshjälp i ordbehandlingsprogram, översättningsverktyg och tal-till-text-funktioner är alla exempel på AI som många elever och lärare använder dagligen. De senaste årens framsteg inom generativ AI har dock öppnat helt nya möjligheter och utmaningar.

Eleverna i framkant, AI-användningen exploderar

Enligt Internetstiftelsens senaste undersökning "Svenskarna och internet 2025" (publicerad hösten 2025) har AI-användningen bland barn och ungdomar ökat dramatiskt. 57 procent av barn i åldern 8-19 år använder AI-verktyg, vilket är 20 procentenheter högre än bland vuxna (20 år eller äldre). ChatGPT fortsätter att vara det dominerande verktyget och har ökat stadigt från 25% år 2023, 29% år 2024 till 34% år 2025 bland vuxna, med ännu högre siffror bland ungdomar.

En av de mest slående förändringarna är hur AI används i skolan:

• Bland högstadieungdomar har användningen av AI för läxor och skolarbete dubblerats under 2025

• Högstadieeleverna använder numera AI lika mycket för skolan som på fritiden

• På gymnasiet är det i år fler ungdomar som använder AI för skolarbete än på fritiden (år 2024 var förhållandet det motsatta)

• Hela 77 procent av gymnasieeleverna använder idag AI
  
  

Elevernas perspektiv, i deras egna ord:

Internetstiftelsens rapport från 2025 ger en unik inblick i hur barn och ungdomar använder AI. Enligt barnen själva är den största nyttan med AI kopplad till skolan att verktygen kan:

• Förklara skoluppgifter på ett lättförståeligt och anpassat sätt

• Sammanfatta kurslitteratur

• Generera provfrågor att öva sig på

• Ge förbättringsförslag på inlämningsuppgifter
  
  

AI istället för Google: En viktig förändring är att över hälften av barn i åldern 8-19 år använder AI-verktyg istället för Google för att söka information. Drygt var femte svensk i alla åldrar ställer frågor till AI-verktyg istället för en sökmotor, men bland de som använder AI-verktyg är det drygt hälften som gör detta. Google har alltså fått en riktig utmanare. Samt vi lärare har något att fundera över kring källkritik.

Textbearbetning och bilder:

• Uppemot 4 av 10 barn har genererat textbearbetningar med AI-verktyg (jämfört med knappt 3 av 10 vuxna)

• Den vanligaste textbearbetningen är att sammanfatta större texter, följt av att generera nya texter

• Nästan vart femte barn har genererat bilder med AI-verktyg

• Var sjätte svensk har genererat bilder i ett AI-verktyg

Etiska frågor: Några barn erkänner att de använder AI för att fuska, medan andra betonar det motsatta, att de enbart använder tekniken för att "plugga smartare".

Lärarna i en utforskande fas

På lärarsidan är bilden mer blandad och varierar kraftigt mellan olika skolformer. Enligt Skolverkets lägesbilder från 2024-2025:

Gymnasiet:

• Två av tre gymnasielärare (67%) har använt AI-tjänster i någon del av sitt arbete

• De allra flesta har dock gjort det i mycket liten utsträckning

• Vanligast är användning vid planering och förberedelser av undervisning

Hur lärare använder AI: Vanligast är att lärarna har använt AI-tjänster för att:

1. Utforma lektionsuppgifter, arbetspass eller undervisningssituationer

2. Ta fram information som underlag för att förbereda genomgångar

3. Planera termins- eller arbetsområden

4. Utforma prov

5. Anpassa undervisningen efter elevers olika kunskaper och behov

6. Stöd vid administrativa uppgifter (formulera mejl, översättningar, veckobrev, föräldramöten, enkäter)

Få lärare (knappt en av tio) har använt AI-tjänster vid efterarbete och bedömning.

Syfte med AI-användning: Mellan 2023 och 2024 skedde en förändring vad gäller det främsta syftet med AI-användandet, den privata användningen minskade och den arbetsrelaterade ökade. Mellan 2024 och 2025 har dock syftet med att använda AI inte förändrats nämnvärt.

Fördelar som lärare ser:

• 49% tror att AI kan effektivisera administrativa uppgifter

• 36% menar att AI kan öka elevernas engagemang

• Elever kan komma igång snabbare med uppgifter

• Ökad förståelse för teknikens roll i samhället

• Bättre insikter i vikten av källkritik

• Möjlighet till individanpassad undervisning

Orosmolnen:

• 63% oroar sig för att eleverna ska fuska med AI

• Osäkerhet kring kvaliteten på AI-genererat läromaterial

• Risk för oreflekterad AI-användning

• Elever blir mindre självständiga i sitt lärande

• Eleverna förstår inte alltid AI-genererade svar

• Försvårad bedömning av elevernas kunskaper

Stora skillnader mellan skolor

Variationen är betydande mellan olika skolor och kommuner. Vissa skolor har initialt förbjudit elever att använda generativ AI i skolarbeten av rädsla för fusk och felaktigheter, medan andra skolor inte haft några särskilda regler alls.

Enligt Skolverkets undersökning:

• Hälften av lärarna kände inte till om det finns regler för hur elever får använda AI-tjänster på deras skola

• Endast cirka en av tio lärare uppgav att det finns tydliga regler

• Omkring två av fem lärare uppgav att deras skola inte har regler för hur AI får användas

Skolverkets balanserade linje

Skolverkets linje är tydligt balanserad: man varken förbjuder eller uppmuntrar blint, utan betonar "ansvarsfullt användande". Källkritik och etik lyfts fram som centralt.

Skolverkets huvudbudskap:

• Lärare och elever måste förstå att AI kan ge felaktiga eller partiska svar

• Ett kritiskt förhållningssätt är avgörande

• Elever lär sig genom att tänka och skriva själva

• Överdriven AI-användning riskerar att eleverna missar viktiga färdighetsövningar

• AI är här för att stanna, fokus bör ligga på hur vi integrerar det på klokast möjliga sätt

Skolverkets specifika råd:

• Avråder från inlämningsuppgifter som betygsunderlag om läraren inte kan säkerställa tillförlitligheten

• Det finns inga pålitliga verktyg för att avgöra om en text är AI-genererad!

• Varje skola bör ha en tydlig strategi för AI

• AI bör diskuteras både i undervisningen och i skolans pedagogiska arbete

• Lärare och skolledare uppmanas att gemensamt ta fram riktlinjer

Konkreta användningsområden för AI i skolan

1. Administrativ avlastning

2. Stöd i undervisningen

3. Individanpassning och adaptivt lärande

4. Språkutveckling och översättning

5. Särskilt stöd och tillgänglighet

6. Kreativitet och projekt

Övning: 

Läs Internetstiftelsens rapport "Barnen och internet 2025" svenskarnaochinternet.se .

 
Välj ut tre insikter om barns AI-användning som du tycker är särskilt relevanta för din undervisning. Diskutera med en kollega: Hur påverkar detta hur vi bör undervisa?