Videon är AI-genererad från NotebookLM
Vissa fel kan förekomma
Denna modul tar upp de kanske mest omdebatterade aspekterna av AI i skolan: bedömning och fusk samt övergripande etiska och juridiska frågor. Hur bedömer vi elevers kunskaper rättvist i en tid där AI kan ha assisterat, eller till och med producerat, deras arbeten? Vilka nya former av fusk har uppstått och hur kan de motverkas? På ett större plan tar vi upp vilka etiska och juridiska utmaningar AI medför för skolan och samhället. Vi diskuterar EU:s AI-förordning, integritetsfrågor, GDPR, bias/diskriminering i AI-system, upphovsrätt och ansvarsfördelning. Denna modul knyter ihop många trådar och ger dig verktyg för att navigera de svåra frågorna.
En av de största praktiska frågorna för lärare idag är hur vi ska examinera och betygsätta när elever har AI till sitt förfogande dygnet runt. Skolverket har varit tydliga med en avgörande sak: vanliga hemuppgifter kan inte längre ses som en pålitlig källa för bedömning utan någon kontroll.
Varför? Tre grundläggande problem:
Det finns idag inget säkert sätt att avgöra om en text är skriven av en elev eller genererad av AI. AI-detektorer finns, men de är långt ifrån 100% tillförlitliga och kan ge falska utslag åt båda håll.
AI kan producera texter av mycket hög kvalitet inom många av de ämnen som undervisas i skolan, vilket gör det orimligt svårt att skilja AI-genererat material från elevens egna arbete.
Betygssättning är en myndighetsutövning som måste vara tillförlitlig och rättssäker. Det bygger på att betygsunderlaget går att lita på och att det uttrycker elevens kunskaper i ämnet.
Skolverkets officiella rekommendation (uppdaterad augusti 2025):
Skolverket avråder från att använda inlämningsuppgifter som betygsunderlag om man som lärare bedömer att man inte kan säkerställa tillförlitligheten i innehållet. Inlämningsuppgifter kan användas som övning och i formativt syfte, men eftersom betygssättning är en myndighetsutövning måste den vara tillförlitlig och rättssäker.
Enligt Skolverkets lägesbilder från 2024-2025 har många lärare redan anpassat sin bedömningspraktik för att hantera AI:s intåg:
Förändrade bedömningsformer:
Ökad användning av kontrollerade skrivmiljöer – fler prov och uppgifter görs i klassrummet under uppsikt
Digitala provsystem som låser internet används i högre utsträckning
Prov med penna och papper har fått en renässans
Begränsning eller avskaffning av inlämningsuppgifter som betygsunderlag
Muntliga redovisningar och seminarier väger tyngre i bedömningen
Processbaserad bedömning: Många lärare har börjat bedöma processen mer aktivt:
Spara mellansteg och utkast så att elevens utveckling blir synlig
Låta elever visa sin utveckling genom att dokumentera arbetsprocessen
Kräva loggbok eller arbetsjournal där eleven reflekterar över sitt arbete
Genomföra uppföljande samtal där eleven får visa sin förståelse av texten
Om en elev plötsligt lämnar in en slutprodukt som är på en helt annan nivå än alla utkast, då anar man oråd. Men om AI användes för att gå från utkast A till utkast B, så syns det i processen och kan värderas.
Varierande bedömningsformer: För att förebygga fusk behöver lärare ha kontroll över bedömningssituationen och variera bedömningsformerna:
Kombination av skriftligt och muntligt – t.ex. först en skriftlig uppgift, sedan muntlig redovisning
Opponeringsdiskussioner i klass där eleverna granskar varandras arbeten (svårt att göra om man inte faktiskt satt sig in i materialet)
Observation under arbetsprocessen – läraren ser hur eleven arbetar
Fältarbete och intervjuer med extra uppmärksamhet på tecken på fusk
Spela in sina skärmar - Vid praktiska uppgifter som kodning kan man låta eleverna spela in sin skärm, så läraren kan granska hela processen
Ett alternativt förhållningssätt som vissa skolor och lärare testar är transparensprincipen: om vi uppmuntrar eleverna att öppet redovisa AI-användning, så minskar paradoxalt nog fuskmotivationen. Eleven behöver inte ljuga om att "jag har inte använt AI". Vi kan snarare bedöma hur väl de använt AI som ett led i lärandet.
Exempel på transparens i praktiken:
I engelska uppsatser kan läraren be eleven lämna in en kort reflektion: "Använde du några hjälpmedel (inklusive AI) och hur?" – inte för att sätta dit någon, utan för att få inblick.
Om en elev hävdar att de inte använt något trots orimligt hög nivå kan misstanke uppstå.
Har eleven använt t.ex. ChatGPT och berättar det, kan man fokusera bedömningen på elevens egna bidrag (idéer, struktur, personlig röst).
Viktigt: Nyckeln är att inte skapa en misstänksamhetens atmosfär. Om vi jagar fuskare konstant kan det urholka förtroendet. Bättre är att:
Designa uppgifterna så att fusk med AI blir svårare eller mindre givande
Samtidigt uppmuntra eleverna att använda AI konstruktivt (med redovisning)
Fokusera på lärandet, inte verktygen
Som Skolverket uttrycker det: gemensamma riktlinjer underlättar diskussion och förbättring, och kan revideras allteftersom vi lär oss mer.
För att hjälpa elever förstå skillnaden mellan att fuska och att använda AI som hjälpmedel behöver vi vara tydliga med gränsdragningarna.
Fusk med AI är när:
AI gör jobbet åt dig istället för att hjälpa dig att lära dig själv
Du låter AI skriva en hel uppsats och lämnar in den som din egen
Du använder AI för att generera färdig kod utan att förstå den
Du kopierar AI-genererade svar utan att förstå eller bearbeta dem
Tillåten AI-användning kan vara:
Ta fram exempel och förklaringar
Jämföra med något du redan kan
Bryta ner uppgifter i mindre steg
Förklara komplexa begrepp med enklare ord
Skapa instuderingsfrågor och träningsprov
Förhöra dig på glosor eller begrepp
Ge feedback på din text (struktur, stavning, grammatik)
Bolla och brainstorma idéer
Viktigt: Olika skolor kan ha olika riktlinjer. Som lärare är det viktigt att vara tydlig med vilka regler som gäller och varför.
Fundera: Håller ni med om denna klassficering? Varför, varför inte? Vad saknas?
Från och med 2025 finns en ny juridisk ram för AI-användning genom EU:s AI-förordning (AI Act) som direkt påverkar skolan. Detta är världens första juridiska ramverk för artificiell intelligens.
Tidslinje för införande:
1 augusti 2024: Förordningen trädde i kraft
2 februari 2025: Förbudet mot AI-system med oacceptabel risk började gälla + krav på AI-kompetens hos anställda (artikel 4)
2 augusti 2026: De flesta övriga bestämmelser gäller fullt ut
Sverige: Svensk anpassning föreslås träda i kraft samtidigt (2 augusti 2026)
AI-förordningen bygger på en riskbaserad modell:
AI-system delas in utifrån hur de används och vilken påverkan de kan ha:
Förbjuden AI (oacceptabel risk):
AI-system för emotionell igenkänning i skolor eller på arbetsplatser
AI för social poängsättning
Vissa former av manipulativ AI
Hög risk-AI (omfattas av särskilda krav):
System som används vid antagning till utbildningar
Poängsättning av prov som kan påverka tillgången till utbildning
Sådana system kräver registrering, dokumentation och tillsyn
Generativ AI (som ChatGPT/Gemini):
Klassas INTE som hög risk, men måste uppfylla krav på transparens och copyrightlagstiftning
Innehåll som genererats av AI måste märkas som AI-genererat
Systemet ska förhindra att olagligt innehåll genereras
Offentliggöra sammanfattningar av upphovsrättsskyddade data som används för träning
Dataskyddsförordningen (GDPR) har gällt sedan 2018 och reglerar hur personuppgifter får behandlas. När AI används i skolan måste GDPR följas, och från 2025 finns även skärpta bestämmelser (ibland kallat "GDPR 2.0") som gäller tillsammans med AI-förordningen.
Grundprinciper för AI-användning i skolan enligt GDPR:
Laglighet: All behandling av elevdata ska ha rättslig grund
I skolan är detta vanligtvis "uppgift av allmänt intresse" (att bedriva undervisning)
OBS: Samtycke används sällan i skolan pga ojämlik maktrelation mellan elev och skola
Transparens: Elever och vårdnadshavare måste informeras om hur AI används och vilka data som behandlas
Proportionalitet: Endast nödvändiga personuppgifter får behandlas
Dataminimering – behandla så lite personuppgifter som möjligt
Ändamålsbegränsning – personuppgifter endast för specifika, legitima syften
Särskilda risker med AI i skolan:
Problem: Offentliga AI-tjänster och elevdata
Att klippa in elevtexter eller personuppgifter i en publik AI-tjänst (som ChatGPT, Claude eller andra) är juridiskt problematiskt utan rätt avtal:
Informationen kan sparas på okända servrar, ofta utanför EU
Elevdata kan användas för träning av AI-modeller
Skolan har juridiskt ansvar (GDPR) att skydda elevers uppgifter
Barn är särskilt skyddsvärda enligt GDPR
Lösning:
Håll er till godkända och säkra verktyg med databehandlaravtal (I vårt fall gemini, inloggad med skolkonto)
Kräv att data lagras inom EU/EES-området
Använd AI-verktyg som inte sparar chattar eller använder data för träning
Se till att skolans dataskyddsombud är involverat i valet av AI-verktyg
Många AI-tjänster online har åldersgräns (ofta 13 år, ibland 16/18 år enligt deras användarvillkor). Unga kan omedvetet interagera med AI-bottar utan att förstå riskerna.
Vad lärare behöver tänka på:
Kontrollera åldersgränserna för de AI-verktyg som används
Se till att yngre elever inte använder AI-verktyg de inte är mogna för
Lära eleverna att kritiskt förhålla sig till AI-genererat innehåll
Diskutera med elever hur AI kan användas ansvarsfullt
AI kan "hallucinera", d.v.s. hitta på information med största självförtroende. En chattbot kan ge oss ett svar som låter jätteplausibelt men är helt felaktigt.
Exempel på vad AI kan göra fel:
Uppge felaktiga datum, siffror eller namn
Citera källor som inte existerar
Ge säkra svar på frågor där det inte finns säkra svar
Blanda ihop fakta från olika sammanhang
Därför måste vi alltid dubbelkolla viktiga fakta som AI levererar.
Möjlighet för undervisning: Detta är faktiskt en möjlighet att stärka källkritiken:
Ge elever AI-svar och be dem verifiera mot pålitliga källor
Jämför olika AI-tjänsters svar på samma fråga
Låt elever upptäcka "hallucinationer" och diskutera varför de uppstår
Träna elever i att aldrig lita blint på en enda källa
Viktigt budskap: AI är inte en sanningskälla i sig. Det är ett verktyg som behöver användas med kritiskt tänkande.
AI tränas på stora datamängder från internet, vilket innebär att fördomar, stereotyper och olämpliga attityder kan återspeglas i dess svar.
Dokumenterade problem:
AI som ger svar med sexistiska eller rasistiska undertoner
Stereotypiska representationer i AI-genererade bilder (t.ex. "lärare" ger ofta en viss kön/etnicitet)
Partisk framställning av historiska händelser
Deep fakes, generera kända personers ansikten och missbruka dem
Vad lärare måste göra:
Var uppmärksam på om AI genererar innehåll som bryter mot skolans värdegrund
Granska och justera AI-genererat material innan det används i klassrummet
Tänk på mångfald och inkludering:
När du använder AI-genererade bilder, var specifik med representation
Diskutera med elever varför AI kan vara partisk
Koppla till skolans värdegrundsarbete
Använd bias som lärandetillfälle:
Låt elever upptäcka och analysera bias i AI
Diskutera varför AI återspeglar samhällets fördomar
Koppla till källkritik och demokrati
Skolans ansvar: Det etiska ansvaret ligger på oss att granska och justera AI-genererat material så att det är förenligt med skolans värdegru nd och främjar likvärdighet och inkludering.
Om en AI genererar en text eller bild, vem äger den, och är det okej att använda fritt?
Nuvarande rättsläge (januari 2026):
Rättsläget är fortfarande något oklart kring upphovsrätt för AI-genererat material, men här är vad vi vet:
AI-förordningen kräver:
Innehåll som genererats av AI måste märkas som AI-genererat
Tillverkare måste offentliggöra sammanfattningar av upphovsrättsskyddade data som används för träning
AI-system ska förhindra att olagligt innehåll genereras
Praktiska råd för skolan:
Som tumregel:
AI-genererat innehåll kan användas, men var transparent med att det är AI-skapelser
Ta inte äran för något du inte skapat
Respektera upphovsrätt till material som AI har tränats på
För elevarbeten:
Inför att "AI-genererat material ska källhänvisas" precis som annat material
Exempel: Om en elev använder en AI-bild i en presentation, bör eleven skriva t.ex. "Bild genererad med DALL-E" eller "Illustration skapad med Midjourney"
Detta tränar elever i att allt material har en källa
Vad säger lagen?
Upphovsrätten till AI-genererat material är fortfarande juridiskt oklart
Det diskuteras om AI kan vara upphovsman, eller om det är den som använder AI
I många fall anses AI-genererat innehåll inte upphovsrättsskyddat på samma sätt som mänskligt skapande
Men material som AI tränats på KAN vara upphovsrättsskyddat
Pågående utveckling: Området utvecklas snabbt juridiskt. EU:s AI-förordning och uppdateringar av upphovsrättslagstiftning kommer att ge mer klarhet framöver.
En så kallad "Deep fake" där Tom Cruise ansikte lagts på någon annans ansikte. Se ett annat exempel i videoform här.
Skolverkets resurser:
"Råd om AI, chattbottar och liknande verktyg" (senast uppdaterad augusti 2025) – finns på skolverket.se/ai
Om juridik:
Integritetsskyddsmyndigheten (IMY): imy.se – vägledning om GDPR och AI
EU:s AI-förordning: Information på europarl.europa.eu och regeringen.se
Digg (Myndigheten för digital förvaltning): digg.se/ai-forordningen
Vilken av de etiska utmaningarna tycker du är mest problematisk i din skolkontext?
Risk för ökat fusk?
Risk att elever blir "för lata" eller förlorar viktiga färdigheter?
Integritetsproblem och dataskydd?
Bias i AI-genererat material?
Upphovsrättsfrågor?
Arbeta i par eller mindre grupp.
Scenario A: "En elev lämnar in en uppsats som du starkt misstänker är skriven av AI, språket är för avancerat, stilen matchar inte elevens tidigare arbeten, och eleven verkar osäker när du ställer frågor om innehållet."
Scenario B: "En elev ber om hjälp och visar dig ett felaktigt svar som ChatGPT gav på en NO-fråga. Eleven litar blint på svaret och förstår inte varför det är fel."
Uppgift:
Spela kort rollspel eller diskutera hur du skulle hantera situationen pedagogiskt
Fokus: bemötande, frågor du skulle ställa, och åtgärder
Tänk på: Hur upprätthåller du elevens värdighet samtidigt som du tar fusk på allvar?
Dokumentera: Vad kan vi lära av varandra?